Info-Nr2

Skolans utveckling

Vid den här tiden tiden var landsbygdsområdena indelade i socknar. Barnarps socken sträckte sig västerut till Tabergsån, som var gränsen mot Sandseryds socken. Båda socknarna hade tidigt ordnad skolundervisning i närheten av sockenkyrkorna, men Wilhelm Spånberg insåg det orimliga i att barn från slättenområdet skulle gå den långa vägen till dessa skolor. Norrahammar fick således sin första skola år 1879 med stöd av Wilhelm Spånberg, som upplät tomtmark samt 200 kr/år i lärarlön under de första fem åren. Platsen för skolan var där Skolgatan idag möter Hammarvägen. Någon allmän väg genom dalen fanns ännu inte. I sockenhandlingar sägs att skolan är belägen intill Stadsvägen.
   Bebyggelsen ökade alltmer väster om Tabergsån. Det här innebar lång skolväg för barn bosatta på den sidan om ån. Återigen togs initiativ av bröderna Spånberg för att lösa skolfrågan för norrahammarsborna.
   År 1899 överlämnades ett gåvobrev av nämnda bröder. Brevet innehöll utfästelse om material och vissa kontanta medel för uppförande av ett skolhus på platsen strax söder om nuvarande vårdhemmet Smedjegården i Norrhammar.
   Det här fick ett blandat mottagande av sandserydsborna, då vissa av dem ansåg det orättvist, att förlägga en skola i utkanten av socknen och dessutom nedanför de branta backarna. Andra hemman i socknen kunde bli illa lottade.