Lite enkelt uttryckt kan man säga att det är tack vare Taberg och Tabergsån som samhällena i Tabergsdalen finns. Redan 1490 omnämndes Taberg i Jönköpings Stads Tänkebok, då en kvinna dömdes till "att tjiena vid Berget" för stöld av pärlemorknappar. Bergbrytning i mer organiserad form tillkom då kung Gustav II Adolf startade Tabergs Bergslag med privilegier 1618 och 1621. Redan vid denna tid fanns gården Berget i Taberg med sin handelsbod. Bebyggelsen nere i Norrahammar i ådalen förekom bara sporadiskt i form av hammarsmedjor. Den första ordentliga bebyggelsen i Norrahammar kom till stånd i början av 1870-talet vid Örnaberget och vid Slättenområdet tack vare Vilhelm Spånbergs initiativ att anlägga smedjor och trämassefabriker. Samhället växte sedan upp omkring Norrahammars Bruk, som anlades 1874-1876. Precis som smedjorna och trämassefabrikerna var beroende av vattenkraften var även Norrahammars Bruk det också.