Tabergs Bergslag fick sina privilegier 1618 och 1621 av kung Gustav II Adolf. Detta innebar att "bönderna omkring Berget" var tvungna att bilda Hyttelag och bli bergsmän med hot om att bli vräkta från sidan gårdar, som oftast ägdes av kronan/staten. Bönderna organiserades i fem hyttelag; Månsarps Södra, Månsarps Norra, Sandseryds, Mobro och Kråkebo hyttelag. Varje hyttelag ansvarade för brytningen av malmen i Taberg, framställning av tackjärn vid den egna masugnen och körslor båda av träkol, limsten (kalksten) och det färdiga tackjärnet. Intill Berget låg Sandseryds Masugn. I södra delen av Månsarp låg Månsarps Södra Masugn. I Taberg, strax nedanför Bergslagsvägen 23 (pizzerians hus) låg Månsarps Norra Masugn. Kråkebo Masugn låg där idag Barnarps Hembygdsförening har sin plats. Mobro Masugn låg strax intill Stora Ensos fabrik, Torsvik. Omkring 1838 köpte Månsarps Norra Hyttelag in en masugn, som flyttade till den s.k. "Masugnsplanen". "Tabergsmalmen" blev på 1880-talet utkonkurrerad eftersom "Tabergsmalmen" var "järnfattig" och svårsmält. Masugnarna lades ned på grund av dålig lönsamhet. Den sista blåsningen skedde i slutet av 1880-talet av Norrahammars Bruk vid d.s.k. "Herrugnen" i Taberg. Vad som är bra att veta är att Norrahammars Bruk använde mest "järnskrot" i sin produktion.