Ett museum blir till
Föreningen Industrimuseet i Norrahammar bildades 1994. Redan före föreningens tillblivelse pågick insamling av föremål och utrustningar för ett kommande museum.
När Parca. föredetta Norrahammars Bruk, upphörde i början av 1990-talet insamlades en mängd handlingar från flera kontor inom företaget, som sedan bearbetades och låg till grund för det arkiv kallat "Norrahammars Bruk", som nu finns inrymt i Folkrörelsemas arkiv i Norrahammar.
Arbetet med uppläggning av företagsarkivet
bedrevs i projektform inom ALU, en sysselsättningsform som skapades i samband med den höga arbetslösheten i början av 1990-talet. Projektet drevs i Tabergs Bergslags Hembygdsförenings regi. Den här artikeln är skriven av Gerhard Johansson som var den drivande kraften bakom museetstillblivelse. Han har även tagit bilderna.
1992-1995
Ar 1992 begärdes Parca Gjuteri i konkurs. Under
awecklingsperioden drevs gjuteriet av en konkursförvaltare. Äldre utrustningar och modeller började nu transporteras från gjuteriet till en plats i södra delen av bruksområdet för att användas till ett eventuellt kommande museum. I det här arbetet deltog förutom tidigare anställda vid bruket också medlemmar i Tabergs Bergslags Hembygdsförening.
Avsikten var att skapa ett museum i den gamla radiatorbyggnaden
invid Tabergsån, men Trelleborgs AB, som ägde bruksomrâdet, lämnade inga konkreta besked, varför stor del av utrustningarna och föremålen placerades i förrådsbyggnaden längst söderut.
Nu kom en period med stor osäkerhet vad beträffar museelokal. Bottenvåningen i radiatorhuset kom vid två tillfållen att upplåtas för loppmarknad och teaterverksamhet. Vi blev då tvingade att flytta ut det som var tänkt för ett museum. Den imponerande mängd av föremål och material, som vid dessa tillfållen förflyttades, framgår bäst av att vi senare försålde material till Stena i Jönköping motsvarande 3 fullastade lastbilar.
Vår övertygelse var att andra och tredje våningen av radiatorbyggnaden skulle passa utmärkt som utställningslokaler. Järnhistoria på övre våningen och brukshistoria på mellanplanet. Det blev först senare som vi ändrade konceptet till en utställning som handlade om hela Tabergsådalen.
Vid det här laget hade arbetet ännu inte bedrivits i form av
studiecirklar. På bilderna 1 och 2 (andra våningen) från år 1992 är viss äldreutrustning fortfarande kvar liksom förmanskontoret. Av fotona framgår det inte i hur dåligt skick lokalerna var.
Någon förnyelse av inventarierna i större skala hade inte gjorts varför arbetsbänkar med mera passade utmärkt för ett museum.
Kan det här vara något? Sture Källqvist och Gerhard Johansson undersökte vad som fanns någon gång i juni 1992.
Många försök att hitta den bästa layouten för utställningen provades. Så här blev det inte.
Maj 1993 Tanken fanns att arrangera kärnsandsblandning och uttransport av sand till en kärnformningsplats. Nederst till vänster finns en kärna till Wirbex maxi. Den är tillverkad av sand, mjöl, linolja och vatten och finns fortfarande kvar i vår utställning. Tala om hållbarhet!
1996
Arbetet organiseras i studiecirklar
Produkter, maskiner, verktyg och diverse material var fortfarande i fullständig oordning. Mycken tid ägnades åt utrensning och rengöring. En del tid förlades till Folkrörelsearkivet, för att granska bildmaterial.
I augusti kunde arbetet med själva utställningarna påböijas under mer ordnade förhållanden genom bildandet av studiecirklar. En grupp under ledning av Roland Lindell tog sig an övrevåningen till arbetsfält för beskrivning av bygdens industrihistoria med sociala inslag. Studiecirklarna var vid den här tiden förstärkta med deltagare i OTA- och ALU - verksamheter. OTA stod för offentligt tillfälligt anställda för de som uppnått 55 års ålder och tack vare detta tillskott kunde arbetet fortgå under hela veckan. I förteckningen längre fram
finns namnen på cirkeldeltagare, som deltagit i arbetet.. Utöver cirkeldeltagarna har även andra bidragit i olika omfattning, men tyvärr kan inte listan göras helt fullständig.
Förteckning över deltagare i studiecirklar i särskild pärm.
våningen till arbetsfält för beskrivning av bygdens industrihistoria med sociala inslag.Studiecirklarna var vid den här tiden förstärkta med deltagare i OTA- och ALU - verksamheter. OTA stod för offentligt tillfälligt anställda för de som uppnått 55 års ålder och tack vare detta tillskott kunde arbetet fortgå under hela veckan. I förteckningen längre fram finns namnen på cirkeldeltagare, som deltagit i arbetet.. Utöver cirkeldeltagarna har även andra bidragit i olika omfattning, men tyvärr kan inte listan göras helt fullständig.
Förteckning över deltagare i studiecirklar i särskild pärm.
1997
Ombyggnad och utställningsbygge kommer igång på allvar
Vårterminen kom till stor del att ägnas åt upprustning av lokalerna där detf anns en hel del gammal utrustning i form av ventilationsanläggningar, kablar,
rör med mera som måste bort. Därefter vidtog rengöring av väggar och balkar varefter målning av väggar och fönster kunde påböijas. Med hjälp av utrustning från Städbolaget tvättades golven på både andra och tredje våning.
Arbetet på våning 2 kunde drivas på bred front. Gjuteriutrustning
kommer på plats och den kompletteras i slutet av året med en
"kupolugn" tillverkad av en AMU-grupp i Sävsjö förmedlad av Lennart
Svensk. Lantbruksredskap, plogar, harvar m.m. arrangeras och snickarverkstaden med inventarier från Axel Gunnessons påbörjas.
Passande trägolv (150-åriga bräder) levererar Oskar Sigfridsson
från Hestra.
På övre våningen målades tak och väggar och med förstärkning av
Per Lindell och Ingvar Andersson gjordes ledningsdragningar för el-uttag. Framtagning av texter och foton pågick kontinuerligt. Det viktiga
arbetet med att spåra upp foton ej att förglömma. Alla foton förstoras i
samband med kopiering och limmas på s.k. kapaskiva.
Kopieringen är Hasse Paulsson oss behjälplig med.
På övre våningen får utställningen en pedagogisk utformning med
"kuber" för de olika momenten i primitiv järnhantering.
April 1997 Det gamla badhuset förvandlades till en ruin med gapande hål. Fönsterkarmarna var av stål och togs tillvara av Indsutrimuseet.
September 1997 Arbete i gjuteriavdelningen. Från vänster Bertil Andersson, Allan Claesson, Sture Bylander, Kalvi Savelaakso och Gerhard Johansson.
1998
Deltagarna i studiecirkeln på tredje våningen hyr in sig i Slättenskolans slöjdsal I för tillverkning av olika modeller till utställningen. Modellerna av masugn och I kolmila växer fram och från Länsmuseet får disponeras modellen, som visar upptagning av sjömalm
Interiördelen med kök, rum och tvätt byggs liksom skolmuseet. Det befintliga I skolmuseet i Månsarp skulle bort och vi beslöt därför att inrätta ett skolmuseum I i sydvästra hörnet.
Inventarierna härstammar från Tabergsskolan. Hovslättsdelen I
arrangeras av Hasse Paulsson och de pampiga fönstren från Brukets badhus med gjutna fönsterbleck sätts upp.
September 1997 Monterbyggnation på tredje våningen, järnutställningen.
Från vänster Olle Ekman, Leif Sandberg, Börje Åslund, Mark Jensen och
Roland Lindell.
1999
Målsättningen var att kunna öppna Industrimuseet i
juni månad. Vi stod nu inför ett stort problem, som skulle ta stor
arbetskapacitet i anspråk.
Enligt brandbestämmelserna måste lokalerna snabbt kunna utrymmas.Vi disponerade ju andra och tredje våningen så en utvändig utrymningstrappa måste ordnas.
Från Återbruket fick vi delar till en cirkelformad trappa med diameter 800 mm, men denna nådde inte ens upp till andra våningen. Lyckan stod oss bi och vid Högskolan i Jönköping hittade vi delar till en trappa med diameter 1100 mm som kastats i en container. Vi tömde containern på delarna, men räcket saknades.
På Månsarps Mekaniska fick vi hjälp med påsvetsning av plattor för sammanfogning av pelarna och sedan kunde vi med stor hjälp av Norrahammars brandkår bygga trappan. Vi kunde dra en lättnandets suck, när såväl andra som tredje våningen 'låg rätt till", när vi nådde respektive plan
Skolsalen Brandtrappan är på plats
1999
Skrotade plattformar inne på området kom till stor nytta och ett snyggt räcke svetsades och målades med hjälp från AMU-verksamheten på Fortunaskolan i Jönköping.
Dicky Carlsson på DIAC tillverkade konsoller till plattformarna åt oss.
Många elledningar var provisoriskt dragna. Stora delar av belysningen med tillhörande el-uttag lades nu om av Lennart Almgren och vi fick ett både mer praktiskt och yrkesmässigt riktigt utförande av det elektriska.
Stora speglar till "affärerna" skänktes av Lasses Glas, Taberg och senare under året kom skomakaren på plats liksom vikingabåten från Tabergs Bergslags Hembygdsförening. Vi hann också med att bygga om det gamla tvättrummet till arbetsrum.
En handicaptoalett färdigställs och Flahultsskolans 8:e klassbygger modell av masugnsplanen i Taberg.
De syr också kläder till flera dockor för utställningarna.
Mars1999 Lola Lindqvist och Kerstin Bylander kollar den nya köksinredningen.
....ett gammalt industriområde i förvandling.
Fönster från rivna badhuset monteras av Olle Ekman, Sture Bylander och Lars-Erik Johansson.
"Vår egen" reklamfotograf Hans Paulsson i aktion, assisterad av Stig Karlsson.
2000
Industrimuseets exteriör renoveras
Vårt arbetsrum blir tillfällig bostad för "fasadklättrama".Från folkets Hus får vi en filmprojektor och MC-affaren på A6 skänker skyltdockor.
Vi kompletterar också med egentillverkade statister. Bland annat får vaktmästaren ny överkropp. Ny vägg sätts upp i början av utställningen på andra våningen och trappan upp från bottenvåningen får en uppsnyggning. En rödjordsugn får lånas från Länsmuseet. Den hämtas på
Björneberg. Upptagning av sjömalm kan nu också beskådas via en modell, som lånats från Länsmuseet. Modellen av masugnen förses med bälgar och i övrigt tillkommer bl.a. exercisgevär, affärsdisk från Norrahammars Färghandel och chokladdisk,som glatt många på Savoybiografen. Vissa inventarier får vi hämta i Taberg hos Sjögrens kiosk, som upphört.
Naturligtvis har arbetet med såväl texter som foton pågått under året.
2001
Masugnsutställningen kompletteras med en slagghammare. Sigurd Larsson skänker gevär från "Bösse-Nisses", men krav pä vapenskåp kommer från polisen. Kjell Andréassen hjälper oss att lösa problemet. Huluhammarsdelen får fler väggborrmaskiner och gräsklipparutställningen förbättras samt "anställer" vi samtidigt en "montör" av handgräsklippare. Även campingutställningen får en ansiktslyftning och en "sömmerska" tar plats. Förrådet på 3:e våningen töms på produkter, som transporteras till magasinet vid Norrahammars järnvägsstation.Belysningen för "kontor- affärer - gjuteripulpet"sammankopplas och all belysning kan tändas och släckas från elcentralen. Vi har ju Almgren.....
Industrierna i Hovslätt presenterade så här "Bösse-Nisses" vapen i bakgrunden
Höjdpunkten på tisdagsträffarna - då - som nu dagens höjdpunkt.
2002
Museet utvecklas både inom- och utomhus
Den gamla husgrunden efter ett magasin framför museet förvandlas till en kulle. Detta med hjälp från Bäckadalskolan, som har utbildning av grävmaskins- och lastbilsförare. Vi sår gräs och planterar buskar.
Museeskylt sätts upp på ytterväggen. Clenn Junefeldt hjälper oss med applicering av inspelat tal av Eric Hedenblad. Tyvärr går Clenn hastigtbort och vi förlorar den expertis, som vi behöver för dylika projekt.
Från Hembygdsgården i Taberg flyttas, med Oskar Sigfridssonshjälp, delar till en knipphammare. Efter idogt arbete i slöjdsalen kan hammaren förevisas på 3:e våningen. Övre våningen. får också en öppen spis.
Tuna hembygdsförening beslutar efter ett besök på vårt museum i augusti 2001 att deponera en pampig kamin, som troligen inköptes till Tuna kyrka 1893.
Vi hämtade den i delar nedplockade kaminen i Tuna 15 april 2002 och monterade upp den.
Från A6 köpcentrum får vi, förmedlat av Ullbrith Andréen, ett hus för kundvagnar.
Detta kom lägligt för att kunna förverkliga ett tak över den gjutskänk vi fått blästrad och målad av Gulass Lack & Transport i Taberg.
Uppbyggnad av mur vid "museekullen". Platsen avsedd för kommande tak över gjutskänk. Medverkar gör Lars-Erik Johansson, Henry Lindqvist, Roland Lindell, Börje Åslund, Gerhard johansson, Carl-Olof Karlsson, Sten Gunnarsson och Bertil Andersson.
Från A6 Köpcentrum fick vi ett kundvagnstak som vi skall använda som tak över gjutskänken.
Så här såg museets första reception ut
2003
Museet utställningar utvecklas
Med vårterminen kom ytterligare förändringar och förnyelser av museet: Åtskilliga kraftverk har ju funnits i våra vattendrag och för att ge en mer påtaglig bild av detta bygger vi en liten modell av ett stycke "Tabergsån" med bl.a. kraftverk och stångjärnshammare. För att åvattnet skulle kunna cirkulera byggde Norrahammars Plåtslageri ett "badkar" av stålplåt som lagrade åvattnet. På övre våningen tillkommer en "tyskhärd", efter arbete i slöjdsalen. Platsen för sommarutställningar får bättre belysning, skyltar med donationsgivare sätts upp och stångjärnshammaren på 3:e våningen kompletteras. I mars invaderas platsen framför museet av militärer, som har övning i sydsverige. Äntligen får den stora gjutskänken ett tak. Efter en uppsnyggning med blästring och målning av Gulass Lack & Transport i Taberg, var den värd att stå skyddad under ett tak, som symbol för en gammal gjuteriverksamhet på platsen. Av kundvagnstaket blev det ett prydligt tak med hjälp från kommunens arbetsmarknadsavdelning under ledning av Allan Ruderfors. Hösten börjar med en nödvändig rensning av vårt förråd på 3:e våningen. Samtidigt kommer larm om att det gamla magasinet vid järnvägen skall rivas. Det har ju varit vårt "andhål" beträffande produkter, som inte fått plats i våra utställningar. Även här blir operation rensning nödvändig, men vissa produkter får vi deponera hos på området nyinflyttade Reklambruket, som tänker göra en liten utställningshörna. En stor hovslättsorgel inkommer - 2,5 m hög. På övre våningen görs vissa omdisponeringar. Modellen av masugnsplanen i Taberg flyttas till östra väggen och får spotlight, inventarierna på västra väggen kompletteras med olika
föremål och knipphammaren kompletteras med en övre "fjäderbom". På 2:a våningen byggs "bostadskvarter" intill "affärskvarteret". I tre fönster skall interiörer från äldre hem kunna beskådas. Huvuddelen av materialet till "fastigheten" får vi från Marianne Josefsson i Mulseryd.
Förändringar av receptionen påbörjas. Tanken är att göra den mer ombonad och sittvänlig. Till sist inte att förglömma bröderna Svensson i Barnarp, för sina fina Trä & Byggnadsvaror alltid är beredda att stödja oss. Ett stort tack också till ABF i Jönköping för gott samarbete under de
här cirkelåren.
Slöjdgänget har förfärdigat en modell av en tyskhärd. Från vänster Börje Åslund, RolandLindell, Henry Lindqvist och Mark Jensen.
"Åalaget". Från vänster, bakre raden: Hans Holmqvist, Sture Bylander, Lars-Erik Johansson, Lennart Almgren, Lola Lindqvist, Kerstin Bylander. Främre raden: Bertil Andersson, Sten Gunnarsson, Carl-Olof Karlsson och Gerhard Johansson.
Lennart Sundqvist trimmar flödet i "Tabergsån".
Knipphammare från Hembygdsparken i Taberg under montering av järnhistoriska avdelningen på tredje våningen.
18 mars invaderades bruksområdet av militär från skövdeområdet. Industrimuseet lyckade hålla stånd mot anfallet men släppte igenom två soldater som fick besöka vår toalett.
Henrik Wegefors ställer i ordning en värmepanna.